Olle Palmlöf vs. Foppa

Olle Palmlöf går till attack mot Foppa, och andra framgångsrika proffs. Man kanske bara borde rycka på axlarna och muttra något om svensk avundsjuka, missunsamhet och jantelag. Jag tror dock att Olles föraktfulla omdömen är exempel på något mycket allvarligare. Det handlar om en ganska obehaglig offeretik och ett förakt för de bästa för att de är bäst. Foppas inkomster bygger på att människor frivilligt betalar för att se honom. Palmlöfs inkomster bygger på att TV-innehavare tvingas betala även om de inte vill titta. Båda erbjuder underhållning, men marknadsvärdet varierar.

Jag föraktar inte Olle Palmlöf för att han måste leva av andras pengar, men jag hyllar gärna Peter Forsberg, trots att jag är ointresserad av sport.

En björntjänst till passagerarna

Nu har dom ställt till det igen. Det handlar om klåfingriga EU-politiker som i sin naiva välvilja har skapat nya regelverk som minskar passagerarnas valfrihet, ökar biljettpriset och försvårar för redan hårt pressade företag - flygbolagen. Tanken var säkert god, men passagerare är, som människor i allmänhet, inget homogent kollektiv med identiska behov och flygbolagen har inga magiska guldbyxor att trolla med. De ökade kostnaderna tas naturligtvis ut av passagerarna.

Värdelös TV

Bloggvärlden verkar koka av debatter om public service i allmänhet och SVT:s propaganda i synnerhet. Den fråga jag saknar är följande: Kan TV-inslag vara befriade från värderingar? Svaret är naturligtvis nej. Även om inslagen bestod av rena fakta (vilket vore outhärdligt tråkigt) så har man gjort ett urval. Varje beskrivning av en händelse, varje urval av nyheter, varje kommentar innebär en medveten eller omedveten värdering om vad som är viktigt/oviktigt, bra/dåligt, gott/ont, rätt/fel. Inte ens underhållning och sport är helt befriat från värderingar. Det är inte svårt att göra politiskt oberoende TV - det är omöjligt.

Lösningen på SVT-krisen är inte hårdare kontroller och fler granskare, utan snarare motsatsen. Låt SVT och andra konkurrera på lika villkor. Lätta på regelverket. Avskaffa tvångsfinansieringen (eller sprid ut licenspengarna). Avskaffa distributionsmonopolet och avskaffa granskningsnämnden (de är ändå maktlösa och politiskt tillsatta).

SVT och konkurrensen

SVT har inte total dominans i medelsvenssons dumburk:

Av de 100 mest sedda tv-programmen förra året kom 87 från SVT.

Citatet kommer från SVT:s egen propagandakampanj för sig själva - Fri Television.

SVT:s medarbetare är säkert väldigt kompetenta, men man undrar ju om det inte finns andra som skulle klara av en liknande bedrift om de fick tvinga sina kunder att betala. Finns det talanger därute som inte lyckas lika bra därför att de inte får del av licenspengarna, därför att de inte får tillstånd att sända, för att de tvingas sända reklam för att klara sig, för att de inte får vara med i det digitala markmonopolets distribution?

PS. 3660 miljoner av våra licenspengar går till SVT. Resten går till SR och UR.